Svartsång

Fy fan, vad det snöar, fy fan vilket väder
och jag har inte råd med några varma vinterkläder
jag går på promenad i en av landets större städer
det är vått och det är kallt och det är mörkt som i en säck

och snön som vräker ner över levande och lik
den är inte vit som oskuld, den är vit som arsenik
den är tät och skymmer sikten åt alla väderstreck
inga stjärnor syns på himlens svarta bläck

Min rock är lika sliten, skitig och lappad
som själen i mitt bröst som är hopplöst förtappad
kaotisk och sotig, förståndshandikappad
och rutten och bortom allt hopp

på ytan är jag snäll och trevlig och fin
men djupt i mitt hjärta så är jag ett svin
bitar av själen visar jag opp
men dom är bara isbergets topp

Det är snö, det är kallt, det går proppar i Haga
och jag är ett svin som är född att bedraga
ska jag leva bland mänskor får jag inte följa
mina svartaste drifter, dom måste jag dölja
känslor av skuld och en själslig polis
det är gemenskapens pris

I min själ härjar mördare, tjuvar, fascister
dom hatar varandra som sanna sadister
det är ett gäng hänsynslösa egoister
och monster och vildsinta djur

jag håller dom gömda inom ett skal
av sociala normer, sed och moral
ja, jag gömmer bristfälligt min inre natur
i ett skal av finess och kultur

Jag är den ensamme vilden i strid emot alla
mina finare känslor är döda och kalla
jag kan bara krossa och slå och befalla
i min ständiga jakt efter mat

ondsint och självisk och stendum och sne
ja, hela min själ är ett rent helvete
jag ser på min nästa med besinningslöst har
men är utåt en sann demokrat

Det är snö…

Och får jag en livskamrat här vid min sida
får hon va beredd på att pinas och lida
att älska för mej är att slåss och att strida
tills den älskade faller ner död

ja, kärleken är som en brusande älv
man öppnar sitt hjärta och ger av sej själv
så det blir till att kämpa i lust och i nöd
som fångar på vatten och bröd

Men faan ska gå här och gnälla och klaga
bäst vore kanske att ta sej av daga
och göra ett slut på sin tjatiga saga
och för alltid dra ner rullgardin

att hoppa i älven tyst och med spänst
det vore att göra världen en tjänst
det skulle va den perfekta sortin
och en seger för demokratin

Det är snö…

Jag går genom snön och släckta äro ljusen
det är fuktigt och kallt och tyst det är i husen
jag letar mej hemåt, ensam och frusen
och jag är en stor idiot

och kylan den biter i var frusen lem
jag blundar och huttrar och vill komma hem
nu är jag framme vid min post
den sparkar jag upp med min fot