Han som driver en av butikerna p\u00e5 gatan h\u00e4r tycks ha l\u00e4mnat oss andra och stuckit \u00f6ver gr\u00e4nsen. Han jobbar numera i en m\u00f6rklagd aff\u00e4rslokal, sannolikt till f\u00f6ljd av obetalda elr\u00e4kningar. Sina skyltf\u00f6nster har han gjort om till ett slags v\u00e4ggtidning i vilken han anklagar hyresv\u00e4rden och diverse myndigheter f\u00f6r det ena och det andra. En of\u00f6rr\u00e4tt \u00e4r till exempel en symbolisk form av pedofili som han anser sig vara utsatt f\u00f6r.<\/p>\n
N\u00e4r vi stod och l\u00e4ste i skyltf\u00f6nstret kom han ut till oss p\u00e5 trottoaren. Vi v\u00e4xlade n\u00e5gra repliker. Det han sa var om\u00f6jligt att f\u00f6rst\u00e5 och vad vi kunde begripa hade det inget att g\u00f6ra med det vi yttrade. Men han verkade trygg och glad. Det var som om hans ord var signaler fr\u00e5n en avl\u00e4gsen, inre v\u00e4rld som beredde sina inv\u00e5nare en stillsam lycka.<\/p>\n
*<\/p>\n
Han tillh\u00f6rde f\u00f6rr ett g\u00e4ng som hade vissa kontaktytor med v\u00e5r umg\u00e4ngeskrets. Det bestod av unga m\u00e4n som tyckte om att ligga p\u00e5 gr\u00e4set i Slottsskogen och spela yatzy och prata. De gillade ocks\u00e5 att festa och enligt ryktet var vissa av dem ganska duktiga p\u00e5 att knarka. Enligt samma rykte var butiksinnehavaren en av de fr\u00e4msta p\u00e5 just det.<\/p>\n
Ocks\u00e5 vi gillade att ligga p\u00e5 gr\u00e4set i Slottsskogen och prata. N\u00e4r vi gjorde s\u00e5 s\u00e5g vi ofta de d\u00e4r killarna. Vad vi kan minnas var inte vinflaskorna och \u00f6lburkarna som omgav dem fler \u00e4n de som omgav oss.<\/p>\n
Men allts\u00e5 \u00e4nd\u00e5 denna skillnad. Vissa som l\u00e5g d\u00e4r i gr\u00e4set \u00e4r idag fokuserade p\u00e5 den yttre verkligheten, fullt upptagna med att f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra det den kr\u00e4ver av oss. Vi klarar detta hj\u00e4lpligt och v\u00e5r relation till stimulantia av olika slag har vi under rimligt nykter uppsikt. Andra, d\u00e4remot, f\u00f6rsvinner \u00f6ver gr\u00e4nsen, t\u00f6ckniga av farligheter som de petar i sig. Men inte bara av det.<\/p>\n
Tiden, den som g\u00e5r, skapar skillnader som ingen kunde ha anat. Det kan man i alla fall s\u00e4ga.<\/p>\n
*<\/p>\n
Varf\u00f6r stannar s\u00e5 m\u00e5nga kvar i det yttre? Vi som g\u00f6r det har ju inga som helst sv\u00e5righeter med att r\u00e4kna upp alla de problem som livet d\u00e4r inneb\u00e4r. Vad \u00e4r det som s\u00e4ger att man stoiskt m\u00e5ste uth\u00e4rda dem? Vad \u00e4r det som g\u00f6r det s\u00e5 om\u00f6jligt att ta de d\u00e4r stegen \u00f6ver gr\u00e4nsen, in i den inre och mycket st\u00f6rre v\u00e4rlden?<\/p>\n
Herregud, l\u00e5t oss f\u00f6r en g\u00e5ngs skull slippa svaren som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n det yttre! Vi har ju h\u00f6rt dem till leda, vi vet s\u00e5 v\u00e4l vad de tar fasta p\u00e5: ekonomiskt sammanbrott, kvaddade relationer, f\u00f6rlust av anseende och medborgerligt f\u00f6rtroende.<\/p>\n
Men svaren som formuleras fr\u00e5n insidan, hur ser de ut? Inte vet vi, men ett t\u00e4nkbart svar har f\u00f6rst\u00e5s att g\u00f6ra med att man inte vet vad man m\u00f6ter d\u00e4r inne. D\u00e4r finns inte bara den stillsamma lyckan, utan ocks\u00e5 den besinningsl\u00f6sa och ohejdbara skr\u00e4cken. Det kan man ju aldrig veta.<\/p>\n
-1979<\/a>\u00a0\u00a0 1979-1989<\/a>\u00a0\u00a0 1989- <\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Han som driver en av butikerna p\u00e5 gatan h\u00e4r tycks ha l\u00e4mnat oss andra och stuckit \u00f6ver gr\u00e4nsen. Han jobbar numera i en m\u00f6rklagd aff\u00e4rslokal, sannolikt till f\u00f6ljd av obetalda elr\u00e4kningar. Sina skyltf\u00f6nster har han gjort om till ett slags v\u00e4ggtidning i vilken han anklagar hyresv\u00e4rden och diverse myndigheter f\u00f6r det ena och det andra. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u00d6ver gr\u00e4nsen<\/span>