Eva rör sej utstuderat kvinnligt
hon har två jättestora bröst
hon blickar lockande och sinnligt
hon talar med en syndfull röst

Hon ordnar nattliga excesser
i uteliv och dryckenskap
hon vräker ner delikatesser
i mitt öppna, glupska gap

Hon är som ett djur
som har direktkontakt med Mor Natur

Och hon gör varje kärleksmöte
till en högst vild och djurisk sak
hon äter upp mej med sitt sköte
och gör mej till ett själlöst vrak

Hon häller i mej dyra viner
och viskar: inte sluta än
och som vansinniga bondkaniner
börjar vi sen om igen

Men i snusk och synd med Eva
blir till slut ett outhärdligt sätt att leva

Hon är som ett djur
som har direktkontakt med Mor Natur

Men då så går jag till Maria
trött av hor och fylleri
för hon är den som kan befria
mej från köttets tyranni

Då borrar jag min trötta panna
djupt i hennes trygga knä
och sedan börjar jag förbanna
det djupt förfallna kräk jag är

Och hon håller med
och sen så går hon ut och kokar te

Och sen så för vi diskussioner
av upphöjd, andlig karaktär
som dom kultiverade personer
vi trots allt tycker att vi är

Och kroppen dör och anden vaknar
den reser sej och gör sej fri
den växer tills jag åter saknar
lastbarhet och rumleri

Och i snusk och synd med Eva
blir ett föredömligt trevligt sätt att leva

Maria håller med
varpå hon går och kokar mera te

I Marias sällskap ser jag
Eva som ett stort paket
av skitig, liderlig materia
och äcklig, djurisk kroppslighet

Och bakom dom här lystna orden
hon strör omkring sej ser jag då
en fresterska från underjorden
på animalisk själsnivå

Ja, så det kan bli
så tvärt om det kan vara, hörnini

Men när jag är i Evas sällskap blir Maria
nåt sladdrigt utan blod och kött
en pappersdrake i det fria
nåt trist som bara gör mej trött

Dom träffas minst sagt ytterst sällan
ett faktum som jag anser bra
att rastlöst rusa dom emellan
är trots allt dock att föredra

Dom vet knappast om varandra
och jag saknar än den ena, än den andra

Ja, så det kan bli
så tvärt om det kan vara, hörnini