För har man inga krukväxter som står i fönstersmygen
då slipper man ju också se dom dö och vissna bort
då påminns man ju inte av dom döa jävelstygen
om att livet är förgängligt, meningslöst och mycket kort

då behöver man ju heller inga böcker i sin hylla
som handlar om en jävla massa dumheter och skit
som till exempel att man har en livsuppgift att fylla
som fordrar självuppoffringar och elände och slit

och sen får man köpa fler
– alltså syftar han på växter?
när dom gamla vissnat ner
– ja, han pratar visst om växter
och säj mej varför skulle dina
varma läppar möta mina?
var och en behöver sina
mycket mera själv

Och har man ingen äcklig hund som jämt ska ut och pissa
då slipper man ju se den falska mänsklighet som är
bestruken med en kultiverad, charmig, tunn fernissa
som penslats på en veritabel varulvskaraktär

och vistas man bland folk så ska det inte dröja länge
förrän man trasslat in sej i det motbjudande slabb
som med en vacker term brukar benämnas könsumgänge
som oftast resulterar i försörjningsplikt och skabb

och sen skiter dom och spyr
– alltså syftar han på hundar?
och sen är ju maten dyr
– jo, han pratar visst om hundar
och säj mej…

Och har man ingen fru som går och pussar en därhemma
och inte ens har vett att hålla käften en minut
kan man en gång för alla i sin ensamhet bestämma
hur världen runt omkring och hur ens verklighet ser ut

och inte blir ens tankemöda onödigt försvårad
och inget hotar världsbilden och dess stabilitet
och man har ingen skräck för att bli sviken eller sårad
och inte för att snöpligt lämnas i sin ensamhet

så attackeras sinnesron
– alltså syftar han på fruar?
av känslopjunk och menstruation
– jo, han pratar visst om fruar
och säj mej…

 

9/10 1984