Det regnar nu och det är natt
och jag är full och tänker att
för jävligt har man mått sen man va liten
jag är en misslyckad figur
som lever i en ond struktur
som trycker ner förlorarna i skiten 

Jag har sprungit som en galning för att hinna fram i tid
men det är som nån sett till att man aldrig hunnit
och fast man velat kämpa har man aldrig fått ta strid
och nu är man förbränd fast man aldrig brunnit 

Man ska krossas, man ska stukas
man ska slås och förödmjukas
tills hoppets allra sista ljus har släckts
Man ska misshandlas och krympas
man ska vridas ur och krympas
man ska fråntas varje uns av självrespekt 

                      *

Min enda hela känsla är
ett outplånligt hämndbegär
som brinner i mitt bröst med klara lågor
som kunde, om jag visste hur
man hämnas på en död struktur,
en gång för alla ända mina plågor 

Men det kvittar när man bär på sorg och återhållen gråt
åt vilket håll man riktar sina hämndaktioner
man får glädjas åt att ge igen på dom man kommer åt
även om man råkar straffa fel personer 

Men nu ska jag slå tillbaka
jag ska börja med min maka
hon ska inte få va gladare än jag
jag ska jävlas och förpesta
allting vackert för min nästa
här ska ingen jävel tro att han mår bra 

                      *

Jag ska bli en ondskefull gestalt
av ytterst låg moralisk halt
jag ska smyga runt och viska elakheter
jag ska bli en käpp i alla hjul
och vara ondskefull och ful
och tala ljudligt om obsceniteter

Det ska frodas jävelskap i alla rum jag vistas i
och min person ska alltid va skandalomsusad
jag ska sprida stämningar av hat och djup antipati
och alltid vara arg och dum och asberusad 

Jag ska trampa i rabatter
skrämma barn och sparka katter
jag ska skolka från mitt jobb och festa om
jag ska välta pensionärer
jag ska snatta i affärer
jag ska bli den skit som jag behandlas som

 

30/9–2/10 1982 (?)